Del av min egen resa #1

(Skrivet 22 Oktober 2019)

Jag blev akut sjuk efter en lunch på jobbet... eller... det var kanske inte riktigt så? Som många andra så lyssnade jag inte på vad kroppen försökte säga. Jag visste inte heller hur och vad jag behövde göra för att må bättre.

Året var 2015. Mitt vanliga energifulla liv rullade på. Familj, barn, boende, och jobb. Men någonting var inte rätt i min kropp. Det var som om om ett lock hade lagt sig över min energi. Ett lock som stängde sig mer och mer.
Med fokus på "allt annat och full fart framåt" kom min egen hälsa i andra hand. Jag prioriterade inte min kost, fysisk aktivitet, återhämtning, glädje eller sömn.
En dag sade min kropp ”Nej. Nu räcker det.” Det blev ambulanstransport med blåljus efter en lunch på jobbet. Jag fick en tuff allergireaktion. Ett par veckor senare (och någon ambulansfärd senare) fick jag förklaringen i att det berodde på ett för högt histaminintag.
Det konstaterades också att jag hade problem med ämnesomsättningen. Och jag fick diagnoserna Histaminintolerans, Hypotyreos och Hashimotos.
En kropp helt i obalans.

Så här i efterhand kan jag se att det kom krypande redan i 25-års åldern. Flera infektioner och inflammationer; ett antal värre som krävde olika sorters antibiotika.
Där och då, när kroppen tvingade mig att stanna upp, så förstod jag nog inte. Läkaren lovade mig att ”du kommer må bra igen bara du äter detta vita piller” och sade tryggt ”att om jag hade fått välja sjukdom skulle jag ha valt din”. Det vita piller som doktorn refererade till var Levaxin, som innehåller sköldkörtelhormonet T4. Ett läkemedel som används av över 450 000 personer i Sverige (!!)
Det tog 6 månader och inte så lyckosamma försök till infasning av medicinen innan min "ingenjörshjärna" bestämde sig för att återta kommandot. "Något borde jag ju själv kunna göra för att må lite bättre". Jag började ta steg för steg mot en bättre hälsa. Blev medlem i Sköldkörtelförbundet. Hittade nya poddar, hälsopoddar, att lyssna på (för att läsa klarade jag inte). Hittade forum med andra kämpar på Facebook. Bestämde mig för att vila när jag var trött. Jag insåg att kroppen fungerade bättre under lugn rörelse så jag gick till och från jobbet. Någon hårdare träning orkade jag inte alls, kroppen klarade inte återhämta sig efteråt. Jag slopade sockret och minskade kaffet.
När jag nämde för vårdcentralen att kroppen kändes stressad "konstigt inifrån" så fick jag även möjlighet att prova på Mediyoga. Så tacksam för det. Yogan blev och är fortfarande viktig för mig. Formerna varierar efter ork och vad kroppen klarar. Numer blir det oftast en vilande form; YinYoga.

Min första bok att läsa på sköldkörteltemat blev "Få livet tillbaka" av Helle Sydendal. Jag behövde lära mig mer om hur sköldkörtelhormonerna fungerade. Det handlade inte bara om TSH och T4 som läkarna på vårdcentralen mätte.
T4 är ett inaktivt hormon som behöver omvandlas till T3. T3 är den aktiva formen som ger energi till alla kroppens celler. T3 ger oss värme, med för lågt T3 blir vår temperatur låg och vi fryser. Med för lågt T3 får vi "dimhjärnor" tankeförmågan och minnet sänks. Med för lågt T3 påverkas hjärtat. Huden blir torr och håret tunt. T3 påverkar varenda cell i vår kropp.
Min morgontemperatur var låg, hjärnan var trög, glömsk och jag bytte ord, glömde namn på dem i min närhet. På provsvaren kunde jag själv läsa att mitt fria T3 var lågt, men det var inget som min läkare tittade på. Jag bytte läkare för att prova tillägg av en annan medicin, Liothyronin, som innehåller det viktiga aktiva hormonet T3. Ett steg i helt rätt riktning. Men denna medicin är mycket mer "specifik", behöver intas i små delar, uppdelat på flera tillfällen under dagen. Tablettdelaren blev min nya vän. Konstigt nog är den enda doseringen som finns tillgänglig 4 gånger starkare än vad som ofta behövs. Tar man för mycket blir kroppen superspeedad. Från att kroppen gått på lågfart så ökar det för mycket och för snabbt. Mitt larm i mobilen blev också en ny vän. Tre gånger om dagen tog jag tillägget av T3-hormonet. Och jag började må lite bättre, var inte lika trött på kvällen. Somnade inte i soffan klockan åtta varje kväll. Nattsömnen blev bättre. Jag orkade börja träna.

Jag hörde någon säga att vi bör själva vara VD för vår egen kropp. Som VD ser man till att anlita duktiga rådgivare. Rådgivare som har olika expertkompetenser.
Detta har blivit mitt ”mindset”. Jag började ta hjälp av andra för att börja lägga mitt eget hälsopussel. Egna blodprover via Werlabs eller Blodkollen. Terapeuter rekommenderade från vänner och bekanta (en i taget). Min läkare. Min yogalärare. Facebook har fortsatt vara otroligt viktigt för att nå andras kunskap och reflektioner.

Idag dryga tre år senare har jag min livsenergi åter. Jag är trygg i min kost som grundar sig på en näringstät antiinflammatorisk kost (Paleo), jag känner min kropp; försöker ge den såväl träning som återhämtning. Mitt mantra har varit att varje dag, just här och nu, försöka göra ett "bättre" val. Att försöka göra aktiva val för min egen hälsa, inte "bara följa med". Det har gått lite framåt, lite bakåt och några steg åt sidan.

Familjen och mina nära har hela tiden fått förhålla sig till min kontinuerligt ändrade kost och har fått vänja sig vid att jag provar nya saker. Inte helt lätt alla gånger. Tack för att ni finns där och hänger med så gott ni kan.

Våren 2018 gjorde jag ett viktigt framåtriktat beslut. Jag bestämde mig för att utbilda mig till kostrådgivare. Sätta mig i skolbänken och lära mig på riktigt. Näringslära, näringsfysiologi, hormoner och hur kosten vi äter påverkar vår hälsa. Hur allt detta påverkar oss - mig och dig - varje dag. Jag började utbildningen för att lära för egen del. För att få bättre verktyg att må bättre men också för att få förståelsen för varför mina antikroppar vägrade ge med sig*. Trots alla ansträngningar.
Det tog inte lång tid under utbildningen innan jag insåg att kunskapen jag fick var större än min egen hälsa... Min största önskan är att fler börjar återta kommandot över sin egen hälsa. Det finns många olika vägar för detta. Det gäller bara att börja - i någon ände.

*Min kamp mot antikropparna kommer få ett eget inlägg lite senare.

Vill du komma i kontakt med mig? Det gör du här

Vänliga hälsningar
Viktoria